Det började i tidig ålder och jag var inte bekväm med det, jag förstod det inte och det gjorde inte heller omgivningen utan betraktade mig som känslig. 

Det följde med mig in i tonåren då jag upplevde svår ångest och enda hjälpen som erbjöds var traditionell skolmedicin. 

Till sist kulminerade det med fysiska smärtor och ledde mig in på en väg av insikt om att andra vägar kan göra enorm nytta.

Första anhalten var en fantastisk sjukgymnast med en otrolig förmåga till inkännande. Behandlingen som jag svarade på var akupunktur och remiss till samtalsterapeut.

Hos samtalsterapeuten blev det omtumlande men det var då jag förstod. Det var en sak som hon sa: Du är högkänslig!

Mina upplevelser fick en rimlig förklaring här och det jag upplevde fick en helt annan dimension. Den spiriturella knackade mig på axeln.

Intresset har funnits länge men något höll mig tillbaka. Nu var det dags att utforska.